Avslappning på hög nivå.
I morse lät jag bli att stiga upp när mobilen började tjuta och det resulterade i att jag försov mig helt och hållet. När jag väl vaknade igen orkade jag inte hasta iväg till skolan, utan jag satte mig framför datorn och bara slappade. När jag sen samlat krafter och kämpade mig till skolan, efter lunch, fick jag veta att vi hade inga lektioner och att jag kommit dit helt i onödan.
Fast det känns som att jag var värd en vilodag. Jag har träningsvärk, ont i halsen och en visdomstand som håller på att jävlas med mig.
Något annat som jag gjorde alldeles nyligen var att kika igenom en tjompis bilddagbok. För det första ska jag nämna att jag inte riktigt förstår hela hysterin kring bilddagboken, men lite kul är det ju ändå att spana in andras. För det andra så såg jag verkligen hemsk ut tidigare. Nu säger jag inte att jag blivit en 10-poängare, men tidigare var det verkligen mode-katastrof/-ignorans på hög nivå. En annan sak jag insåg medan jag kikade igenom bilder är hur snabbt tiden går. Jag mindes tillfällena när korten var tagna som om det hände för max 2 veckor sedan, men datumet sa att det var för nästan 6 månader sen det hände.
När jag tänker tillbaka så känner jag att jag har lust att göra något liknade som jag gjorde sommarlovet 2007. Jag vill förändras igen – en ytlig förändring räcker, fast jag funderar på att satsa lite mer djupgående. Problemet sitter i att jag inte vet hur jag skulle kunna förändras (på ett sådant sätt att jag gillar det). Jag lyckades ju (med hjälp av mina tjompisar såklart) få till det riktigt bra förra sommaren. Frisyren fick representera det vilda lilla barnet inom mig, medan kläderna fick visa den ordentliga ambitiösa arbetsmyran som jag egentligen är. Så vad finns det kvar av mig som jag skulle kunna visa?
/Räkan – in need of some love.
Lämna ett svar