Ensamheten – min enda vän.

Tillsammans med folk måste man anstränga, sig vara trevlig och le, så nu har jag bestämt mig för att det är lika bra att vara ensam. Då kan man göra vad man vill och den enda man behöver bry sig om är sig själv.

För så farligt är det inte att vara ensam – precis som allt annat så är det en vanesak. Dessutom kan man ju alltid bli vän med ensamheten (även om det skulle få folk att tro att man inte är riktigt klok).

 

Jag tror faktiskt allt skulle bli mycket lättare om vi bara brydde oss om oss själva. För om vi redan från födseln lärde oss att ignorera andra skulle det inte vara så svårt att klara sig på egen hand. Så som vi är uppfostrade i dagsläget är dem flesta av oss alltför bekväma för att göra besvärliga saker själva.

 

Nu när jag konstaterat att både kärlek och vänskap är saker som jag klara mig utan så vad finns det då kvar?

 

Ja, det tjänar ju ingenting till att sitta och skriva en värdelös blogg som ingen ändå läser.

 

 

/Räkan – leker med ensamheten.

~ av Räkan den december 27, 2007.